Jag är ingen miljöfreak på det sätt som många kan vara. Däremot är jag övertygad om att varje människa i västvärlden måste minska sitt "fotavtryck" om vi skall kunna leva hållbart på planeten. Min approach har varit att göra. I min familj har vi valt att bo i ett lite mindre hus. Vi bytt elleverans så vi bara får vindel. Vi har snart bytt ut alla glödlampor. Vi har sålt en bil och har således "bara" en bil. Den bil vi har är en elhybrid. Vi har minskat vår körning avsevärt och åker mer kommunalt. Vi köper allt mer ekologisk mat. Vi komposterar och har soptömning varannan vecka. Vi köper mindre prylar. Vi lagar och återanvänder det som går. Etc. Etc.
Väl inne i den här utvecklingen fungerar i alla fall jag så att jag funderar på vad jag kan mer göra. För även om vårt "fotavtryck" har minskat med hälften så går det att minska mer. Och behöver säkert minskas mer. Så vi gnager på i vår familj och tar ytterligare steg.
Samtidigt kan jag inte låta bli att notera att mina grannar (i vid bemärkelse, inte bara de allra närmaste) inte verkar göra sin del. De bygger ut sina redan stora hus. Eller river och bygger nytt. De kör på med sina TVÅ bränsleslukande monster. De köper båtar, fyrhjulingar och annat som ökar deras fotavtryck. Vissa verkar helt immuna mot idéer om ekologiskt mat. De genererar massor med avfall. Slit och släng. De flesta verkar helt enkelt inte gjort kopplingen mellan tanke och handling. För ingen här ute i min gulliga (och ganska välbärgade) småstadsidyll kan anklagas för att inte fatta. De tycker bara att det inte är tillräckligt viktigt att göra sin del.
Jag har låtit det vara så här för jag vill inte bli kvarterets besserwisser (mer än jag redan är). Men snart blir det väl min planetariska plikt att agera även mot grannarna. För den lilla förbättring jag kan fortsätta göra på min plätt nu är ju ytterst marginell i förhållande till hur lätt det är för ALLA mina grannar att snabbt minska sina fortavtryck med hälften. Det handlar om planetarisk utväxling på mitt insatta engagemang!
Men oj vad det tar emot. Det är ju trots allt att ingripa i hur andra lever sina liv. Och det görs inte lättvindigt. Är det någon som har tips och erfarenheter att dela som kan hjälpa mig?
//jan
Lämna ett svar