Högskola på dekis?

På bussen in till stan idag läste jag reklamen för alla högskolor. Det är "silly season" i den världen. Slås av att kommunikationen förändrats, kanske pga av den konkurrens som uppstått mellan skolor och mellan olika program. Tonen är mer uppskruvad och mer framgångsinriktad. KTH säger t ex "Kan du bli nobelpristagare, toppchef eller helt vanlig astronaut?"

Inget snack om att man vill profilera sig som elitskola. Kruxet är väl bara att de som verkligen lyckas i sina karriärer idag gör det trots högskolan och inte tack vare den. Jag har ännu att höra en toppdirektör/entreprenör/nobelpristagare som förklarar sin framgång med ämnesinnehållet och den goda pedagogiken på högskolan…

Som jag själv minns det var det allt man gjorde vid sidan av själva studierna som givit värde i yrkeslivet. Nätverk byggdes. Relationer skapades. Praktiska projekt genomfördes. Det har jag haft användning av. Men inte många av kurserna.

Jag har gjort mina återbesök i akademin. Undervisat. Snackat med studenter och lärare. Det är lite farligt att generalisera, men den bild jag får är av en högskola som inte förändrats mycket på de 15 år som gått sedan jag gick ut. Jo, utbudet har blivit mycket större. Men inte mycket har hänt i undervisningsformer och innehåll. Samtidigt som världen utanför bevisligen har förändrats en del.

En snabb titt på webben förstärker bilden. Särskilt business schools är under diskussion i hela västvärlden. Hmm.

Så vad skall man tro om högskolornas marknadskommunikation? Negativ tolkning: besinningslös exploatering av unga människors önskan av att lyckas i livet. Positiv tolkning: början på slutet för ett högskolesystem på dekis.