Vakthundar och fripassagerare…

…hette en bok som Lorenz Lyttkens skrev för många år sedan. Handlar om vad som händer i ett samhälle när allt färre medborgare tar på sig rollen att försvara normer och regler i samhället.

Idag åkte jag och familjen en ganska beskedlig mellanstadiehuliganism på det annars så sömninga Resrö där jag bor. Ett par killar hade tagit ett cykelställ och använde den som stege för att klättra upp på några tidningsinsamlare. Precis utanför ICA. I närheten av skolan där det var kvällsöppet för föräldrar och barn. Helt klart ett gäng som ville bli sedda.

Vad som är helt sanslöst är att förbipasserande vuxna låter dem hålla på. Inte ingriper. Det är ju inget direkt farligt. Men väl en förstörelse av allmän egendom. Min fru ber mig stanna bilen och går ut och snackar med dem. De blir så förvånade och spaka så de backar flera meter.

Vad är det för fel på de vuxna egentligen? Tror de att varje killgäng rymmer yxmördare? Även 11-åringar på Resarö? Eller är de rädda för att gripa in i andras familjer? Kanske till och med känner barnen och föräldrarna?  Och tänker, det där behöver jag inte blanda mig i. Det gör kanske någon annan.

Kom igen.